Hade en keff jävla dag igår!
Inte direkt något som gick emot mig men ångesten kom smygande och BAM, så satt man med en klump i magen och ett tryck mot bröstet.
Man kan ju tro att man ska vänja sig vid känslan om man lidit av det i år men neeej, lika jävla jobbigt varje gång.
Satt på trappen utanför jobbet igår kväll och grät, varför vet jag inte men allt kändes så deppigt och meningslöst.
Allt kändes SKIT!

Men jag kämpade mig igenom natten och idag känner jag mig starkare igen.
Jag känner mig fortfarande orolig men det är bara att hålla huvudet högt och stå stark med båda fötterna på jorden.
Jag är trött på att må såhär och det är ingen annan än jag själv som kan ta tag i problemen..
NU JÄVLAAAAAAR!